Forskning kring abakusen

Kort sammanfattning av några forskningsartiklar kring abakusen

Ms Kimiko Kawano
Forskare, Nippon Medical School, Centrum för informatik och vetenskap

Vi har studerat hjärnvågor (EEG; elektroencefalografi) under

Att lära sig räkna abakus är kul.

olika typer av hjärnaktiviteter under mer än tio år. I början av studien var försökspersoner främst studenter. Vi lät dem lyssna på musik eller beräkna matematiska problem och mätte deras EEG kurvor för att undersöka hjärnans aktivitet. Efter statistisk analys av data från över tvåhundra studenter, har vi funnit en tendens att b vågor, som visar ett aktivt område i hjärnan, dök upp på högra hjärnhalvan medan du lyssnar på musik och till vänster vid beräkningar. Detta bekräftade hypotesen att den högra hjärnhalvan används för att känna igen bilder, konturer och musik och den vänstra hjärnan (den språkliga hjärnan) används till att hantera logiska tankar, som exempelvis beräkningar. Ett TV-program bad oss att mäta hjärnvågor på en abakusmästare. Jag trodde inte vi skulle se några skillnader på EEG-kurvorna jämfört med det som omfattade material vi redan hade..

Neural aktivitet i den högra hjärnhalvan

När vi mätte mästaren, en högstadieelev, under huvudräkning var resultatet oväntat. Vanligtvis används den vänstra temporala regionen för beräkningar, men här var det nästan helt oanvänd. I stället verkade b vågorna vara aktiva på höger occipitalregion. Med andra ord, det verkade som att eleven räknade med högra hjärnhalvan. Jag var inte helt övertygad från endast en persons resultat, eftersom det alltid finns undantag och vissa individuella skillnader i hjärnvågor. Men vi genomförde samma undersökning med en annan expert bara för att finna resultatet nästan identiskt med den tidigare mätningen. Vi bad flera abakusanvändare med höga ’dan’ (grader) att låta oss mäta deras EEGs, och hittade nästan samma resultat med endast små individuella variationer. Vi frågade hur de räknande och de flesta av dem gav samma svar: att bilden av abakuskulorna flyttades för deras inre öga.

Verbalt tänkande och bildbehandling

Vanligtvis räknar människor i sitt sinne med hjälp av inre röst, som i” hundra minus 7 är 93”. De sätter ord på matematiska idéer. Abakusanvändare, å andra sidan, visualiserar helt enkelt en bild av abakusen i sitt huvud. De sätter inte ord till bilden. Denna skillnad kan ses tydligt vid EEG-mätning. Dessa tendenser i användning av hjärnan kan även ses hos professionella Shogispelare (japanskt schack,) när de spelar matcher eller löser Shogi -problem. Men när de beräknar, använder de dock sin vänstra hjärnhalva precis som vanliga människor gör. Det är samma sak med abakusanvändare. De använder inte sin högra hjärnhalvor till alla typer av operationer.

Det vi sett ovan betyder inte att abakusträning förbättrar alla funktioner hos den högra hjärnhalvan, till exempel känslan av konst och musik. Vad som är viktigt är att förmågan att visualisera kan utnyttjas för andra ämnen och områden. Vissa abakusexperter använder sin förmåga till att memorera hela sidor i läroboken eller årtal i historien. Den förmåga som utvecklats av abakusträningen kan användas effektivt på olika sätt. Detta gäller inte bara för experter utan även för nybörjare, Abakusträning är användbar för att kunna känna handgrepp och se bilder i additions- och subtraktionsproblem, eftersom ”operatören” kan se kulorna röra sig framför ”det inre ögat”.

Det gör det också lättare att förstå decimalsystemet och begreppet ”platsvärde”. När barn börjar förstå siffrornas funktion, kommer de troligen att bli förtjusta i matematik. De kommer att ha bättre självförtroende vad gäller andra ämnen i skolan. Den moderna utbildningen fokuserar på teorier och att kunna minnas dessa. Teori är naturligtvis viktigt, men många elever kan inte få en verklig känsla av förståelse bara genom det. Jag tror att en effektiv tillämpning av bildtänkande kan stimulera människors kreativitet och inspiration.

Ms Shizuko Amaiwa
Professor, Shinshu University, Department of Education

Som psykolog har jag har varit engagerad i forskningen kring abakus under många år. Mina forskningsresultat visar att abakusträning inte bara förbättrar möjligheten att göra beräkningar på såväl en fysisk abakus som med hjälp av en mental bild av en abakus. Träningen ger också ger en positiv överspridning till andra områden. Detta dokument kommer att förklara vilka kringliggande områden som påverkas och skälen till detta. Jag kommer också att diskutera särdragen hos och framtidsutsikterna för abakusundervisning.