När vi läser och skriver pågår två processer i hjärnan samtidigt.

Den ena, att klara av att se vad som står i texten, kallas avkodning. Den andra processen är att förstå innehållet.

För att kunna läsa orden automatiskt, dvs. avkoda, måste man vara säker på hur ljud och bokstäver hör ihop. Vidare ska man klara att sammanljuda och att hela tiden hålla läsriktningen från vänster till höger. När den här processen fungerar som den ska, sköts den av lägre system i hjärnan. Det handlar verkligen om att "kunna i ryggmärgen". På den här nivån klarar vi att flera saker på gång samtidigt utan att de stör varandra. 

Förståelsen sköts av högre system i hjärnan, det vi kallar "medvetande". Här kan bara en tanke åt gången hanteras.

Ett vanligt problem för den som har läs- och skrivsvårigheter är just att avkodningen inte fungerar helt automatiskt. Man tvekar kanske om det är "b" eller "d", "o" eller ""å", "ä" eller "e". 

När avkodningen inte är automatisk måste man ta hjälp av högre system i hjärnan. Då störs förståelsen. 

Några tecken på avkodningssvårigheter kan vara att man blandar ihop, förväxlar eller kastar om bokstäver, tappar ändelser, gissar, läser entonigt, har svårt att förstå vad man läser, läser långsamt eller har svårt att stava.

Målet för läs- och skrivträningen är att först och främst bygga en säker avkodning, därför att grunden för en god läsförmåga är en automatiserad avkodning. För att vet vad man ska börja med, måste man först analysera och testa hur svårigheterna ser ut och vad som trots allt fungerar. Sedan börjar vi arbeta med det DU KAN.

Varför har #u valt just #en här ##k#n? Det har en viss #ety#else hur lätt#tk#mlig litteraturen är. #et #r #ekv#mare att kö#a en ##k i #r#ss#yr#ki#sk#n än i ##khan##ln. M#nga #rar sig för att g# till #i#li#t#k#t, kansk# #ärför att #e är #vana och int# v#t hur #et g#r till att  l#na #öck#r. De tar h#llr# #n ##k i varuhus#ns störtk#rgar eller st#ll. där är #öck#rna ##ssut#m #illiga, och #ris#t s##lar naturligtvis en viktig r#ll när vi v#lj#r l#sning. Det #ety##r också #n h#l ##l vilk#n litt#ratur vi är vana att l#sa. Vi har kansk# l#st n#gra #öck#r i #n s#ri# och f#rts#tt#r att l#sa #öck#r i samma #ch liknan## g#nr#, h#llr# än att g# #ss in ## n#g#t nytt. V#ra kunska##r #m #öck#r och författar# #r #n annan fakt#r s#m ##v#rkar ##kval#t. Ju m#r vi v#t, ##st# fl#r #öck#r kan vi v#lja #lan#.