Tornet 1.3

Den första våningen har tre rum. I första rummet är uppgiften därför att sortera ljud i två korgar. I den ena ska eleven lägga ljud som görs av människokroppen, i den andra ljud som gör av något annat. De elever som inte klarar detta har en mycket låg grad av ljudmedvetenhet och är troligtvis i behov av utredning och extra träning. Ett relativt stort övningsmaterial finns för varje delfärdighet. Programmet är således både ett mätinstrument och ett övningsredskap. I det andra rummet på våning ett ska eleven para ihop ljud och bild. Eleven klickar på en symbol och hör då ett ljud. Ljudet ska sedan paras ihop med bilder av händelser, föremål och annat. Här tränas lyssningsförmåga och ljudmedvetenhet. Likaså börjar medvetandet om att en grafisk symbol kan representera ett ljud spira. Detta är ju själva grundvalen för vårt alfabete. När vid sedan på våning fyra börja arbeta med bokstäverna och språkljud känns det naturligt att kalla dem för ljud.

I det tredje rummet är uppgiften att avgöra om två ljud är lika. Det kan ex.vis vara djurläten. Förutom lyssningsträning, tränar eleven att hålla fokus på den auditiva istället för den innehållsmässiga sidan av något. När ett barn inte har förmågan att urskilja den auditiva aspekten av språket, kan det exempelvis föreslå ordet "tåg", när det ombeds säga ett långt ord.

I övningsmaterialet finns ljudpar av typen hovklapper-gnäggning. Dessa ljud är ju inte lika, men ett barn som inte hålla fokus på den auditiva aspekten ser säkert framför sig att hästen åstadkommer båda ljuden. Således tycker eleven att ljuden är lika.

I det tredje rummet finns också övningar där eleven hör en pianoton och sedan med hjälp av en klaviatur ska leta på en likadan ton. Detta testar och övar en annan viktig sida av lyssningsförmågan, nämligen förmågan att avgöra tonhöjd. Min erfarenhet, efter många års arbete med dyslektiker, är att de elever som har denna typ av musikaliska förmåga, har mycket lättare att lära sig läsa och skriva framgångsrikt. De som inte har det kan träna upp sin förmåga mycket. Att kunna höra skillnad på toner ger mycket bättre förutsättningar att höra betoning och språkmelodi, vilket i sin tur ligger till grund för bl.a. förmågan att via intonation avgöra betydelse, förstå olika dialekter, dubbelteckning, lära sig ett nytt språk och många andra viktiga språkliga uppgifter.

Andra våningen – mera träning av lyssningsförmågan

På våning två övas bland annat riktat lyssnande, diskriminationsförmåga och sekvenserings-förmåga. För attklara den mycket avancerade process om skrivande utgör, är alla dessa färdigheter nödvändiga. Först måste man urskilja vilka språkljud som hörs i ett ord, omtolka dem till bokstäver och dessutom få dem i rätt ordning. Övningarna är tänkta att testa och öva elevens förmåga på dessa områden.

I det första rummet hör eleven ett ljud. Uppgiften är att avgöra om detta ljud hörs eller inte hörs i den "ljudröra" som presenteras efteråt. I de inledande övningarna består "röran" av två till tre ljud. I de senare övningarna stiger svårighetsgraden genom att fler ljud ingår i "ljudröran". I det andra rummet på denna våning ska eleven avgöra hur många ljud som hörs i en sekvens.

I det tredje rummet hör eleven en serie ljud. Uppgiften är sedan att ordna symboler, till vilka de enskilda ljuden är kopplade, i rätt ordning. Detta ställer krav på auditivt minne, ett område där lässvaga elever ofta har brister. Då ett relativt omfattande övningsmaterial finns kan de som misslyckas här, precis som i andra rum, öva vidare tills de klarar uppgifterna.

I rum fyra finns lyssningsövningar riktade direkt mot språket. Uppgiften här att avgöra om det först hörda ordet förekommer i den efterföljande meningen.

Tredje våningen – berättarverkstaden

Fjärde våningen – den egentliga läsinlärningens första steg

När eleven nått till våning fyra börjar så det egentliga läsinlärningsarbetet. Här lär sig eleven enskilda bokstavsljud. Arbetssättet i Tornet är liksom systerprogrammet Trädet inspirerat av Maja Wittings metod.

I det första rummet är uppgiften att avgöra om det bokstavsljud som ska läras in finns i ett ord. En lärare frågar

• Kan du höra ljudet "a" i ordet "ta"?

Om eleven klickar den gröna knappen för "ja". Följs detta av frågan.

• Var hör du ljudet? Först eller sist?

Eleven klickar i någon av positionerna för att visa var ljudet hörs. När eleven så visat att han klarar att avgöra om och var ljudet hörs i ett ord, har han också visat att han förstått själva principen för skriftspråket, nämligen att enskilda ljud symboliseras av grafiska tecken, bokstäver. Han är nu redo att gå till nästa rum.

• Det här är ljudet "a". Det skriver man så här: En rund mage och en rak rygg.

Eleven skriver sedan med den medföljande digitala pennan och datorn tolkar det skrivna. Man kan också arbeta med vanlig penna och skriva in ljudet på tangentbordet.

När eleven visar att ha klarar att skriva bokstaven korrekt kan han gå vidare in i det tredje rummet för att arbeta med det jag kallar gehörsskrivning. Detta innebär att en video med en lärare visas. Läraren uttalar slumpvis, de bokstavssljud som hittills lärts in. Eleven lyssnar, säger så efter samtidigt som han känner efter hur ljudet uttalas. Därefter gör han en kort paus, då han försöker höra eller upprepa ljudet tyst i huvudet. Därefter "laddar" han handen med skrivrörelsen som ska utföras. Sedan skriver han med den digitala pennan och datorn tolkar det skrivna. Man kan också skriva med vanlig penna och sedan på tangentbordet.

Femte våningen – sammanljudning, "riktig" läsning och skrivning

Därefter kan eleven ljuda själv medan pilen ritas upp. Därefter uttalas stavelsen och eleven skriver stavelsen med den digitala pennan. Sammanljudning med de övriga vokalerna samt "l" visas så.

I rum två övar sedan eleven gehörsskrivning med de stavelser som han ljudat ihop i det första rummet. Gehörsskrivningen sker på samma sätt som på våning fyra, med den skillnaden att här presenteras stavelser istället för enskilda ljud.

I rum tre tränas så läsning. Stavelserna, eller i ett senare skede orden, visas och eleverna läser dem högt. Sedan lyssnar han och jämför. När alla stavelser/ord gåtts igenom kan han träna "snabbläsning". Eleven ställer själv in hur länge varje ord ska visas. Han läser högt och datorn "ekar" emot.

Till slut går eleven in i det fjärde och sista rummet på våningen – ordfantasirummet. Här associerar eleven med hjälp av stavelser och enskilda ljud fram ord ur sitt eget ordförråd. Stavningen av orden kontrolleras av den inbyggda rättstavningsfunktionen. Arbetet med denna övning tränar tillgången till och bygger upp det egna aktiva ordförrådet.

Ordskatten som skapas kan sparas och användas för fritt skrivande i Historieverkstaden eller annat fritt skrivande.