Trädet Web – läsutveckling för alla åldrar.

Windowsprogrammet Trädet används inom grundskola, gymnasium, och vuxenutbildning. Det har blivit en favorit inom SFI och SVA undervisningen. Trädet finns nu som en molntjänst med samma inriktning som det ”gamla” Trädet. Det kan köras på datorer, iPad och Cromebook.

Trädet Web är lämpligt för förskola, grundskolan, gymnasium, vuxenutbildning, särskola och SFI/SVA. (Se film om Trädet Web nedan)

Arbetet i TrädetWeb inleds med ett automatiserat test som visar vad den studerande är säker på. Med utgångspunkt i testet hittar programmet automatiskt övningsmaterialet och i vilken ordning övningarna ska tas in. Trädet Web består av sju nivåer.  Vad de innehåller kan du också se i film 1 nedan.

Nivå 1-  Läsmogenhet
Nivå 2 och 3A – Nyinlärning
Nivå 3B – Ominlärning för personer med läs- och skrivsvårigheter eller de som är läskunniga på annat språk. Automatiskt test som tar fram elevens säkra ljud. Med utgångspunkt från testet skapar programmet automatiskt lämpliga övningar. Även progression sköts med automatik.
Nivå 3C – Ominlärning, precis som nivå 3B. Skillnaden är att här finns ingen automatik. Läraren styr själv övningsinnehållet och progressionen.
Nivå 4-5 – Läsning, stavning mm av ljudenliga ord
Nivå 6 Morfologi, dvs sammansatta ord och deras konstruktion.
Nivå 7 Ljudstridighet

Videokurs kring läs- och skrivutveckling med Trädet Web

Till Trädet Web finns också en serie filmer som förklarar ideérna bakom arbetssättet och ger metodiska tips till dig som undervisar. Det finns också filmer som förklarar hur du hanterar lärar- klass- och elevkonton. Se nedan Om du väljer att prenumerera på kanalen får du automatiskt meddelande om när nya filmer dyker upp. Här är länkar till filmerna:

Film 1 – Presentation av Trädet Web

Film 2 – Vad händer när vi läser?

Film 3 – Ögonrörelser vid läsning.

Film 4 – Vad innebär det att vara läsmogen?

Film 5 Level 1 tränar läsmognad.

Film 6 – Att arbeta med nyinlärning i klassrummet – glimtar från pedagogkurs.

Film 7 –  Level 2 och 3A – Nyinlärning

Film 8 – Level 3B – Ominlärning med automatiskt test och progression

Film 9 – Level 3C – Analys av ljud- och bokstavssäkerhet

Film 10 – Level 3C -Gehörsskrivning

Film 11 – Level 3C – Elevinställning och träning på datorn

Film 12 – Level 4 och 5 – Tränar läs- och skrivstrategier för ljudenligt stavade ord.

Film 13 – Level 6 – Sammansatta ord

Film 14 – Level 7 – Ljudstridig stavning

Bruksanvisning – film 1 – Hur man skapar lärar- , klass- och elevkonton i Backend (Personalrummet)

Bruksanvisning – film 2 Bruksanvisning 2 – Hur man följer elevernas arbete och gör inställningar (klassrummet)

Tips och trix 1 – Vad gör jag om jag får en hängning av videon eller ett uppdrag mm

Bruksanvisning.pdf

Priser skollicenser:
1-30 anv                                      3 300 kr/år
31-60 anv                                    4 600 kr/år
61-200 anv                                  5 900 kr/år
201-400 anv                                7 900 kr/år
401-600 anv                                8 900 kr/år
601 eller fler                                 9 900 kr/år

Trädet Web redo att börja användas i skolorna

Testerna i skolorna är klara. Vi känner oss redo att släppa Trädet Web för datorer, Chromebooks och iPad. På iPad finns många begränsningar vad man får göra på en webtjänst. Exempelvis är det i nuläget inte tillåtet att spela in ljud. Därför finns inte inspelningsmöjlighet i Trädet när du kör iPad. För att Trädet Web ska fungera bra på iPad bör du köra i webläsaren Puffin. Den finns att ladda ner gratis på Appstore.

Skolor kan prova gratis 30 dagar.
De skolor som redan har Trädet 3 som tidsbegränsat abonnemang kommer att få tillgång till webversionen under abonnemangstiden. Dock längst 6 månader.

Forskningsstöd för arbetssättet och Trädet Web

 Jag får då och då frågan om det finns forskning kring arbetssättet i Trädet. Jag tycker egentligen att beprövad erfarenhet är viktigare. Trädet har funnits i tre versioner sedan 1996. När vi utvecklade den första generationen av programmet fick jag stöd för arbetssättet av bland annat professor Curt von Euler, neurolog vid KI. Han ansåg att läs- och skrivinlärning med hjälp av det jag kallar gehörsskrivning var en praktisk-pedagogisk tillämpning av det man i modern hjärnforskning kommit fram angående läsning och skrivning. Arbetssättet är en vidareutveckling av det som kallas ”avlyssningsskrivning” i Maja Wittings metod. Arbetssättet tillhör den metodiska skola som internationellt kallas ”phonics”. Det innebär att man fokuserar på att automatisera kopplingen mellan ljud och bokstav, läsriktning och sammanljudning. Man tar också hänsyn till att avkodning och förståelse är två väsensskilda processer. Avkodningen/kodningen sköts av de lägre systemen och är en teknisk-mekanisk process. Den måste automatiseras för att fungera bra. Förståelsen är en högnivåprocess som utvecklas hela livet. Man kan alltså säga att arbetssättet är neuro-lingvistiskt.

I arbetssättet aktiveras många sinnen. På så vis är man säker på att man sänder på elevens starkaste kanal, samtidigt som de svagare tränas. Man arbetar med innehållsneutrala stavelser som exempelvis ”my” eller ”ra”. På så vis blir övningsmaterialet oförutsägbar även när man har få bokstäver aktiva. På så vis kan man träna också avkodningen i lugn och ro utan att behöva bry sig om om eleven har ett ordförråd stort nog. Det passar naturligtvis väldigt bra för elever med annan språk. Programmet Trädet har också blivit en favorit inom SFI och SVA. Om du vill veta mer om arbetssättet mer i detalj hänvisar jag till hemsidan.

(här kan du läsa Marie Celings D-uppsats kring arbetet på SFI http://www.nitus.se/wp-content/uploads/2013/04/Jag-lar-mig-snabbt-2012.pdf)

Jag har själv arbetat med elever i alla åldrar i mer än 30 år och sett framstegen med hjälp att detta arbetssätt. Jag har också haft kurser för lärare under mer än 20 år. Jag får ständigt rapporter om elever som lyckats lära sig läsa och skriva med detta arbetssätt när annat har misslyckats. På min hemsida kan man läsa några av de mail jag fått från föräldrar till barn som jag hjälpt.

Massivt forskningsstöd för arbetssättet ”phonics”

Louisa Moats – pedagogisk forskare

”Stavning och läsning bygger och förlitar sig på samma mentala representation av ett ord. Att veta stavningen av ett ord gör representationen av det robust och tillgänglig för flytande läsning. I själva verket fann Ehri och Snowling (2004) att förmågan att läsa orden” sight ”(dvs automatiskt) vilar på förmågan att koppla bokstäver och bokstavskombinationer till ljud.”

Länk till hela artikeln. http://www.aft.org/sites/default/files/periodicals/Moats.pdf

Jeannine Herron, Ph.D. from Tulane University Medical School, skriver I tidskriften The Positive Classroom Pages 77-81)  (September 2008 | Volume 66 | Number 1 följande som ger stöd för arbetet med den sk gehörsskrivningen I TrädetWeb.

”En av de mest fundamentala brister som finns i nästan alla Phonics program, inklusive traditionella, är att de lär koden baklänges. Det vill säga, de går från bokstav till ljud i stället för från ljud till bokstav. Att arbeta från bokstav till ljud d.v.s det konventionella tillvägagångssätt lämnar luckor, inbjuder till förvirring och skapar ineffektivitet.

Om man hade beaktat Moats forskning skulle läsinlärning med phonicsmetoden idag fokusera på att eleverna konstruerar ord innan du försöker läsa dem.

Ny forskning av neurologer och kognitiva forskare ger gott om data för att stödja detta tillvägagångssätt (Aylward et al, 2003;. Ehri, 2002; Simos et al, 2002). Dessa studier pekar på det faktum att grunden för läsning är tal och att organisationen av läsförmåga i hjärnan måste bygga på denna grund.

Fonem bearbetas inte av hörselsystemet enbart; de är uttalade ljud. Det kraftfulla talmotoriska systemet sekvenserar och minns fonem. (Hur minns du ett telefonnummer tills du kan skriva ner det? Du säger det själv.) Processen att lära sig läsa bör börja med att eleverna konstruerar ord, eftersom denna process kräver att man uttalar orden först.

Språkminnet är nyckeln.

Vad har uttal har att göra med läsinlärning? Linnea Ehri (2002) pekar på hur läsare kan se tusentals ord och omedelbart att känna igen deras betydelse. Enligt Ehri så utlöser åsynen av ett ord dess uttal. Det är detta uttal som har lagrats i minnet för att enkelt kunna återkallas tillsammans med innebörden av ordet. Våra läppar kanske inte rör sig när vi läser men våra hjärnor ”pratar” under processen. Ehris studier visar att det är svårt att känna igen tusentals ord enbart från deras visuella utseende (mönsterigenkänning).

Hela texten på http://www.ascd.org/publications/educational-leadership/sept08/vol66/num01/Why-Phonics-Teaching-Must-Change.aspx

 Karen Richardson” Adults with dyslexia can improve with phonics-based instruction” 

”Fonembaserad träning förändrar hjärnaktiviteten hos vuxna dyslektiker vilket resulterar i en klar förbättring i läsning. Efter ca 112 (15 timmar/vecka/8 veckor)timmars fonembaserad instruktion sågs tydlig förbättring.

Detta är den första studien på vuxna. Förändringen kunde ses via fMRI-röntgen.

Träningen är fonembaserat och fokuserar på språkstruktur och hur språket fungerar. Det ska inkludera flera sinnen inklusive hur en bokstav ser ut, låter och känns.”

Hela texten på http://www.wakehealth.edu/News-Releases/2004/Adults_with_Dyslexia_Can_Improve_with_Phonics-based_Instruction,_Research_Shows.htm

Helordsmetoden är ett sämre sätt att lära sig läsa

”Ett annat problem är användandet av mindre effektiva arbetssätt som gör att elever inte lär sig så mycket som de skulle kunna göra med en mer effektiv metod, eller att inlärningen tar längre tid. Dit hör några vedertagna metoder för att lära sig läsa och räkna. På 1970- och 80-talen menade vissa pedagoger att barn lär sig bäst läsa genom den så kallade helordsmetoden, där hela ord är utgångspunkten för läsinlärning snarare än bokstäver och språkljud (fonem). En genomgång av 52 utvärderingar visar att helordsmetoden är ett sämre sätt att lära sig läsa än den fonetiska metoden där barn lär sig sammankoppla bokstäver och fonem.”

Hela texten på http://pedagogiskamagasinet.se/vallovliga-teorier-racker-inte/

Flera länkar

Mera angående phonics i den engelska skolan – gå in på Reading Reform foundations hemsida. Här finns mycket intressant kring arbetssätt som inriktar som på ljud/teckenförhållande http://rrf.org.uk/

Brittiska dyslexiförbundet har också flera läsvärda texter: http://www.dyslexics.org.uk/

Det finns massor av forskning på detta internationellt så det går bra att Googla.