Finns det stöd I forskningen för arbetssättet i Trädet Web?

Erfarenheten visar att Trädet ger effektiv lästräning.

Jag får då och då frågan om det finns forskning kring arbetssättet i Trädet. Jag tycker dock att beprövad erfarenhet är
det viktigaste. Trädet har funnits i tre versioner sedan 1996. När vi utvecklade den första generationen av programmet fick jag stöd för arbetssättet av bland annat professor Curt von Euler, neurolog vid KI. Han ansåg att läs- och skrivinlärning med hjälp av det jag kallar gehörsskrivning var en praktisk-pedagogisk tillämpning av det man i modern hjärnforskning kommit fram till angående läsning och skrivning. Det var hans stöd som gjorde det möjligt att få produktionsstöd för programmet.
Arbetssättet bygger på det som kallas ”avlyssningsskrivning” i Maja Wittings metod. Jag har sedan tillfört mina erfarenheter från gehörsinlärning av musik. Arbetssättet tillhör den metodiska skola som internationellt kallas ”phonics”. Det innebär att man fokuserar på att automatisera kopplingen mellan ljud och bokstav. Man tar också hänsyn till att avkodning och förståelse är två väsensskilda processer. Avkodningen/kodningen sköts av de lägre systemen och är en teknisk-mekanisk process. Den måste automatiseras för att fungera bra. Förståelsen är en högnivåprocess som utvecklas hela livet. Man kan alltså säga att arbetssättet är neurolingvistiskt dvs anpassat för det sätt vi genom forskning vet att vi lär oss bäst på.

En fördel med innehållsneutrala stavelser

I arbetssättet aktiveras många sinnen. På så vis är man säker på att man sänder på elevens starkaste kanal samtidigt som de svagare tränas. Man arbetar med innehållsneutrala stavelser som exempelvis ”my” eller ”ra”. På så vis blir övningsmaterialet oförutsägbar även när man har få bokstäver aktiva. Då kan kan man träna avkodningen i lugn och ro utan att behöva fundera på om eleven har ett tillräckligt stort ordförråd eller inte. Därför passar arbetssättet också bra för elever med annan förstaspråk än svenska. Programmet Trädet har också blivit en favorit inom SFI och SVA. Om du vill veta mer om arbetssättet hänvisar jag till min hemsida www.dyslexi.eu.

Här kan du läsa Marie Celings D-uppsats kring arbetet på SFI http://www.nitus.se/wp-content/uploads/2013/04/Jag-lar-mig-snabbt-2012.pdf)

Jag har själv arbetat med elever i alla åldrar i mer än 30 år och sett framstegen med hjälp att detta arbetssätt. Jag har också haft kurser för lärare under mer än 20 år. Jag får ofta rapporter om elever som lyckats lära sig läsa och skriva med med hjälp av Trädet när annat har misslyckats. På min hemsida kan du läsa några av de mail jag fått från föräldrar till barn som lyckats med läsutvecklingen.

Forskningsstöd för arbetssättet ”phonics”

Det är inte bara erfarenheten som ger stöd åt arbetssättet. Nedan ger jag några exempel på forskningsrapporter som er stöd åt metodiken.

Louisa Moats är pedagogisk forskare
”Stavning och läsning bygger och förlitar sig på samma mentala representation av ett ord. Att veta stavningen av ett ord gör representationen av det robust och tillgänglig för flytande läsning. I själva verket fann Ehri och Snowling (2004) att förmågan att läsa orden “on sight “(dvs automatiskt) vilar på förmågan att koppla bokstäver och bokstavskombinationer till ljud.”

Länk till hela artikeln. http://www.aft.org/sites/default/files/periodicals/Moats.pdf

Jeannine Herron, D. from Tulane University Medical School, skriver I tidskriften The Positive ClassroomPages 77-81) (September 2008 | Volume 66 | Number 1 följande som ger stöd för arbetet med den sk gehörsskrivningen I TrädetWeb.
”En av de mest fundamentala brister som finns i nästan alla Phonics program, inklusive traditionella, är att de lär ut koden “baklänges”. Det vill säga, de går från bokstav till ljud i stället för från ljud till bokstav. Att arbeta från bokstav till ljud d.v.s det konventionella tillvägagångssätt lämnar luckor, inbjuder till förvirring och skapar ineffektivitet. Om man hade beaktat Moats forskning skulle läsinlärning med Phonicsmetoden idag fokusera på att eleverna konstruerar ord innan du försöker läsa dem. Ny forskning av neurologer och kognitiva forskare ger gott om data för att stödja detta tillvägagångssätt (Aylward et al, 2003;. Ehri, 2002; Simos et al, 2002). Dessa studier pekar på det faktum att grunden för läsning är tal och att organisationen av läsförmågan i hjärnan måste bygga på denna grund. Fonemen bearbetas inte av hörselsystemet enbart; de är uttalade ljud. Det kraftfulla talmotoriska systemet sekvenserar och minns fonem. (Hur minns du ett telefonnummer tills du kan skriva ner det? Du säger det själv.) Processen att lära sig läsa bör börja med att eleverna konstruerar ord eftersom denna process kräver att man uttalar orden först.
Vad har uttal har att göra med läsinlärning? Linnea Ehri (2002) pekar på hur läsare kan se tusentals ord och omedelbart att känna igen deras betydelse. Enligt Ehri så utlöser åsynen av ett ord dess uttal. Det är detta uttal som har lagrats i minnet för att enkelt kunna återkallas tillsammans med innebörden av ordet. Våra läppar kanske inte rör sig när vi läser men våra hjärnor “pratar” under processen. Ehris studier visar att det är svårt att känna igen tusentals ord enbart från deras visuella utseende (mönsterigenkänning). Språkminnet är nyckeln.”

Hela texten på http://www.ascd.org/publications/educational-leadership/sept08/vol66/num01/Why-Phonics-Teaching-Must-Change.aspx

3.Karen Richardson” Adults with dyslexia can improve with phonics-based instruction”

”Fonembaserad träning förändrar hjärnaktiviteten hos vuxna dyslektiker vilket resulterar i en klar förbättring i läsning.Efter ca 112 (15 timmar/vecka/8 veckor)timmars fonembaserad instruktion sågs tydlig förbättring.

Detta är den första studien på vuxna. Förändringen kunde ses via fMRI-röntgen.
Träningen är fonembasera och fokuserar på språkstruktur och hur språket fungerar. Det ska inkludera flera sinnen inklusive hur en bokstav ser ut, låter och känns.”

Hela texten på http://www.wakehealth.edu/News-Releases/2004/Adults_with_Dyslexia_Can_Improve_with_Phonics-based_Instruction,_Research_Shows.htm

Artikel från pedagogiska magasinet
”Ett annat problem är användandet av mindre effektiva arbetssätt som gör att elever inte lär sig så mycket som de skulle kunna göra med en mer effektiv metod eller att inlärningen tar längre tid. Dit hör några vedertagna metoder för att lära sig läsa och räkna. På 1970- och 80-talen menade vissa pedagoger att barn lär sig bäst läsa genom den så kallade helordsmetoden, där hela ord är utgångspunkten för läsinlärning snarare än bokstäver och språkljud (fonem). En genomgång av 52 utvärderingar visar att helordsmetoden är ett sämre sätt att lära sig läsa än den fonetiska metoden där barn lär sig sammankoppla bokstäver och fonem.”

Hela texten på http://pedagogiskamagasinet.se/vallovliga-teorier-racker-inte/

5 .Mera angående phonics i den engelska skolan – gå in på Reading Reform foundations hemsida. Här finns mycket intressant kring arbetssätt som inriktar som på ljud/teckenförhållande http://rrf.org.uk/

6.Brittiska dyslexiförbundet har också flera läsvärda texter: http://www.dyslexics.org.uk/